Vart hon än gick kände hon sig uttittad,granskad.Hon kände hur andra människor såg på henne med precis samma avsky som hon själv gjorde.Började nere vid vaderna. Blicken vandrar upp mot knäna,låren.Fortsätter till höfterna.Magen.Brösten.Nyckelbenen.Halsen.Slutar vid kinderna. Kindbenen som fortfarande inte syns. De såg allt. De såg allt hon inte borde ätit.
Jag kan stå och granska min spegelbild i timmar.Se allt som inte borde vara där.Se mitt eget helvete.Flickan i spegeln är inte jag.Flickan i spegeln är någon annan.Hon är svag.Jag är stark,jag SKA vara stark.Fasta (bara flytande kcal) fram till lördag eftermiddag.Det är planen.