Stora delar av mig vill att du ska veta hur mycket jag lider. Hur ont det gör och hur förjävligt mycket jag saknar dig. Att jag återigen är okapabel till att släppa taget och att jag håller på att falla över kanten. Att det finns dagar då jag inte vill leva för att du lämnade mig så brutalt. Att du redan gått vidare. Fine, jag har killar. Men one nightstands är faan inte lycka. Ätstörningar,  ocd, sömnproblem och deprission är det jag har kvar. Tack, tack som fan